Dagens recept

Bagel med: majonäs, lingon, ost, salladsblad, saltgurka, skinka och mango. Allt på en och samma bagel!! Tydligen finns det folk som gillar kombinationen. Jag har ingen kommentar förutom urk!!

ÄLSKLING ÄR HEMMA!!

Välkommen hem mitt hjärta. Nu vill jag höra allt om din helg. Puss Puss

Dagens citat

". . . men tar det ett steg längre
jag tror inte att jag skulle
kunna leva utan min iPhone"

Diskussionen handlar om livet före internet. Jag håller med skulle inte heller kunna leva utan min iPhone. Den ger en så mycket frihet, den har allt. Detta är en kärleksförklaring till min älskade telefon.

Folk, folk och folk.

På väg hem från fotbollsmatchen. Dålig bild (gäller den med båtarna i föregående inlägg också) eftersom den är tagen med mobilen, vars kamera inte är den bästa. Visserligen älskar jag min iPhone men kameran suger.

Skillnad i väder.

Vinter: Sverige för ca en vecka sedan.


Vår: Tyskland för ca 2 veckor sedan.

Förhållanden, tillfälliga relationer och vänskap.

"Åldern spelar stor roll" säger han och fortsätter "Jag menar det är en stor faktor, man är inte på samma våglängd om det är stor åldersskillnad". "Åldern är bara en siffra. Allt beror på hur bra man kommer överens och hur mycket man har gemensamt." säger jag han nickar och skrattar "Fast oftast har man lite gemensamt" kan inget annat än att hålla med. "Oftast, men det finns en hel del undantag". Vi pratar om förhållanden, tillfälliga relationer och vänskap. Han träffar många olika tjejer och kvinnor. Han har svårt att öppna sig och släppa in folk på livet. "Det finns en tjej som jag skulle vara beredd att testa att ha ett förhållande med men hon är fortfarande för ung. Om några år kanske det kan bli något seriöst". Jag tycker att han säger emot sig själv det fortfarande kommer att vara lika stor åldersskillnad om några år, bara att de båda då blivit äldre och eventuellt visare. Han ger sig och ger mig rätt, det är skönt eftersom han gärna vill ha det sista ordet.

Är det krig du vill ha, så är det krig du ska få. . .

Krig mellan två vänner. Måste verkligen kämpa för att hålla mig utanför men det är lättare sagt än gjort. Önskar att folk kunde ta tag i det och prata med varandra. Kommunikation är underskattat. Prata med varandra, var ärliga: det kommer att lösa sig. Ni tycker om varandra.

Hur ska jag formulera mig?

Har så mycket att skriva det kliar i fingrarna men jag vet inte hur och vart jag ska börja. Skriver en text men raderar den igen. Hur ska jag formulera mig? Hur jag än skriver kommer inte det jag vill få fram fram, blir bara en massa komplicerat kaos som jag inte ens förstår själv. Måste rensa mina tankar innan jag kan formulera något vettigt.

Helgen var lyckad. I fredags var jag inbjuden hos min kära x-mitbewohnerin på ett glas vin. Det blev två flaskor hemma hos henne och sedan vidare till stan där vi mötte upp K och hans vänner. Vi gick vidare till Engel där vi träffade J och hennes kompis C, blev kvar till efter 5 mycket dans, skratt och alkohol. Trevligt var det, riktigt trevligt!

Lördagen blev mindre trevlig huvudet var tungt och gjorde ont, kroppen värkte och allt kändes ansträngande. Vaknade till liv vid 17-18 tiden efter ett långt bad. 20.20 var jag åter hemma hos min x-mitbewohnerin och vi såg på tyska idol - mysigt!! Tack, hehe. . . Därefter tog jag mig till stan, träffade några vänner och gick hem tidigt. Skönt!

Idag sov jag lääänge. Klockan 14 (sommartid) vaknade jag. Träffade mr Wrong på stan för att hjälpa honom att bestämma om han skulle köpa en parfym eller inte. Blev en rolig shoppingrunda, tycker om att kolla på killkläder. Efter rundan tog vi en kaffe, han är så annorlunda när man träffar honom utanför gruppen. Blev en skön dag som slutade med ett telefonsamtal som gav mig ett leende på läpparna för resten av kvällen.

Nu god natt och sov gott!! Imorgon kommer min älskling hem från en fart fylld helg i Hamburg, miss you baby!

Energin dras ur mig och laddas inte på precis som vårt bilbatteri

Du kan inte fortsätta känna och må så! Du förlorar det som är så speciellt med dig! Det är inte likt dig att ge upp och inte bry dig eller ha en åsikt! Du är olycklig! Du måste sluta bry dig! Du mår inte bra av det! Det är några av kommentarerna jag fick idag när jag chattade med Musen min. Vet att jag tappat mycket av glöden den senaste tiden, känns som om energin dras ur mig och laddas inte på precis som vårt bilbatteri. Det dog av att bilen inte kördes under vintern och ligger nu på Pit Stopp för uppladdning. Helt tomt var det och det är så jag känner mig helt tom. Frågan är bara vad mitt Pit Stopp är. Var kan jag ladda upp mig? Hur laddar man upp sig?

Promenad eller inte promenad det är frågan.

Promenad eller inte promenad det är frågan. Behöver tänka tankarna bara snurrar någon gång borde jag ta tag i det och börja nysta upp men samtidigt är jag trött just nu.

Det finns alltid ett men. . .

Träning idag. Duktigt kan man tänka men. . . Det finns alltid ett men. . . Älsklingen bakar några typiska Düsseldorfiska kakor (och jag hjälper till så mycket jag kan, hehe). Problemet med kakorna eller bakverken eller vad man nu ska kalla dem är att de friteras. Japp, träning och sedan friterade kakor. Bra schatzlein, bra. Na ja. . . Ska bara äta några till och sen får jag ta tag i mig själv och sätta gränser. Mysigt har det vart baka och se på topmodel samtidigt vissa stunder i livet är jag bara så lycklig. Det är de små tingen som livar upp en tråkig vardag.

Är det bara jag som har för stora förväntningar på folk?

Tyskar är verkligen dåliga på engelska. Nu generaliserar jag igen. . . Så jag tar tillbaka det: Många tyskar är verkligen dåliga på engelska. Åter igen blir jag förvånad, borde ha vant mig vid det här laget men blir förvånad. Det började häromdagen när tyska idol kandidaterna inte förstod de engelska texterna. En av dem gissade att hans text handlade om glass när den handlade om typ kärlek (kommer inte ihåg precis hur det var tyvärr). Idag på topmodel förstod inte tjejen när en av dem som castade dem frågade om hon förstod när han frågade henne om något på engelska. Kan förstå om de inte kan svara men i alla fall förstå det lilla. Många av dem jag känner här pratar dålig eller ingen engelska. Vissa som använder engelska nästan varje dag på jobbet pratar även de relativt dålig engelska. Blir så förvånad. Frågan är om de verkligen inte behöver engelska? Är tyska så stort att man klarar sig i världen? Eller är det bara jag som har för stora förväntningar på folk?

- Allt är inte som det ska va?

- Schatzlein min skatt, är du där?
- Ja
- Vädret är fint idag :)
- Ja
- Du kommer ändå inte va?
- Nej
- Allt är inte som det ska va?
- Nej

Allt är inte som det ska vara. Är deprimerad, just nu känns det verkligen som om jag aldrig kommer att bli lycklig. Känns som om det inte finns någon chans det är så mycket som känns skit just nu. Måste ta ett djupt andetag och början om. . .

Ett internship är en början till en karriär.

För mycket erfarenhet för att få ett internship eller en trainee plats men för lite erfarenhet för att få ett riktigt jobb. Vad ska man göra? Finns inga möjligheter att få jobb. Är fortfarande chockad av samtalet jag hade precis. "Vi skulle gärna se att ni söker vidare jobb hos oss när ni samlat erfarenhet ni har en intressant profil. Tyvärr har ni för mycket erfarenhet för att söka internshipet. Det är för dem som precis tagit examen och ni har jobbat sedan dess vilket gör att ni tyvärr inte är en kandidat för denna position." Absolut det kan jag förstå men samtidigt är det svårt i dessa tider och ett internship är en början till en karriär. Måste säga att jag dock inte förväntat mig att bli uppringd utan förväntade mig att åter igen få ett standardiseratmail. Börja om från noll. Fortsätta kämpa här? Flytta till Sverige? Ge upp? Just nu vill jag bara hoppa från balkongen men är rädd att fjärde våningen inte räcker för det fall jag hoppas på. . .

Lär inte bli en seger ikväll.

I kväll är det fotboll igen, ser framemot det. Fortuna spelar mot laget som leder tabellen så det lär inte bli någon seger ikväll men det gör inget - längtar ändå. Vädret är fint och solen skiner och det är relativt varmt ute.

Fortuna ist mein Verein. . .

Lätt hänt om jag var förbannad att jag råkade skriva M istället för N, tänkte han.

"Nu flög M ut :-( "* skulle skicka ett SMS till L om statusen i dsds**. Har inte tänkt mer på det tills jag får ett mail idag. "Hej, är allt bra? Hade du o N*** en stor fight i lördagsnatt o du kastade ut honom? Vad har hänt?" Ja, fel skickat om man säger så... Han vet inte att jag är ett så stort idolfan att jag t.o.m smsar om det mitt i natten ;-) Lätt hänt om jag var förbannad att jag råkade skriva M istället för N, tänkte han och dessutom vet han att jag för tillfället har otroliga skiftningar i mitt humör och att jag är lättretlig. Har inte skrattat så mycket på länge som när jag svarade honom.

* På tyska: "jetzt ist M rausgeflogen :-("
** Tyska idol
** Min man. Hon trodde att jag råkat skriva m ist för n ;-)

Staden som aldrig gör en besviken har lyckats.

Staden som aldrig gör en besviken har lyckats. Den senaste tiden har vart oberäknelig, har ofta blivit besviken: på vänner/bekanta, på utelivet, på jobbmöjligheterna, på vädret, . . . Ta utelivet som exempel den senaste tiden har staden vart ganska tom, musiken på ställena inte den stilen/sorten som den brukade, ställen som brukade vara fulla är tomma, inte ens efter ett fotbollsspel är det garanterat att staden är full av folk. Vad har hänt? Är besviken. Det måste bli kul ikväll, känner att jag behöver det, annars känns det som om jag kommer att ge upp. Vill inte behöva ge upp. Vill inte känna att jag kanske ändå borde åkt till Sverige för att få lite distans och för att uppskatta det jag har här mer, men det kanske är något jag kommer att behöva.

Inte så svårt att gissa vad det här är.

Vi gifte oss i augusti. En del av bröllopspresenterna har vi inte packat upp ännu. Som den här till exempel inte så svårt att gissa vad det här är, hehe. . . Snart ska den packas upp och komma till användning. Så ofta som vi grillar i parken bredvid oss, måste jag nog säga att det här är en av de bästa presenterna som vi fick. Tack G+H. Längtar.

Fel på facebook.

Genom Facebook får jag reda på att min bror och hans flickvän gjort slut. Ringer honom men får inget svar. Ringer mamma men hon vet inget om saken. Ringer honom igen, fortfarande inget svar. Får ett sms att han har seminarium slutar vid 16 tiden. Ska ringa då, får klättra på väggarna av nyfikenhet tills dess. Vad har hänt? Sist de var här verkade båda vara riktigt kära. Om det är slut ska jag tvinga hit honom på minisemester så ska jag visa vad staden med det längsta baren i världen ha att erbjuda. Givetvis är han välkommen även om de visar sig att det är fel på facebook och de fortfarande är tillsammans men lättare att planera en persons resan än fleras. Saknar min kära bror.

Våren är här.

Våren är här 16-20 grader har vi på dagarna och kvällarna är sådär mysigt vårljumna. Fåglarna kvittar och jag har ett leende på läpparna som jag inte kan förklara. Snart börjar grillsäsongen. Livet känns för tillfället helt underbart trots allt det negativa som hänt den senaste tiden.

Hoppas att bitarna i mitt pussel till liv börjar falla på plats.

Trött och sliten. Festa två dagar i rad är inte lika lätt som det brukade vara. Trevligt var det fast Altstadt var relativt tomt både fredag och lördag. Blir nog bättre om några veckor när det blir varmare ute. Hörde att våren kommer att vara här snart, hoppas verkligen det gråa och halvregniga vädret ännu ett skäl som gör mig trött och negativ. Längtar till att kunna sitta i parken och njuta. Drömma mig bort. Hoppas att bitarna i mitt pussel till liv börjar falla på plats. Är inte missnöjd med mitt liv är egentligen ganska nöjd men det finns alltid minst ett men.


Rheinturm by night.

Är rädd för att hon hade det för trevligt.

Äntligen är hon hemma från Bielefeld min kära x-mitbewohnerin. Vi fyller varandras luckor med vad som hänt i våra liv de nästan två dygnen vi vart ifrån varandra. Är frusen och blöt efter promenaden i regnet, hon är trött efter en trevlig helg med släkten ändå orkar hon chatta med mig. Är glad att hon är tillbaka men rädd för att hon hade det så trevligt att hon kommer att få för sig att lämna mig och Düsseldorf för Bielefeld oftare. Måste visa henne att Düsseldorf är bättre. . .


Min kära x-mitbewohnerin på en av våra fotopromenader i älskade Düsseldorf.

Det lär ju inte hända för då spricker bubblan.

Han babblar på om sina semestrar i Australien och Nya Zeeland. Förstår ca 2% av vad han säger men nickar och lägger till ett "cool" eller "Geil" lite då och då. Han är från Schweiz och hans ansträngningar till att prata Hochdeutsch fungerar inte så bra. Är inte den enda som inte förstår allt, även tyskarna tycker att det emellanåt är svårt. Tydligen visar jag inte att jag inte förstår för han tycker att det var super trevligt att prata med mig och frågar efter mitt nummer och tycker att jag borde komma och besöka honom och hans lamas* i Schweiz. Det lär ju inte hända för då spricker bubblan att jag förstår honom, haha.

* Han har lamadjur, sådana som spottar om man ser dem i ögonen. . . Ingen kommentar ;-)

Junior Marketing Assistent behöver minst 2-3 års arbetslivsfarenhet+studier

För en position som Junior Marketing Assistent behöver man tydligen minst 2-3års arbetslivsfarenhet i Marknadsföring+studier m.m. är inte det lite sjukt? Hur ska man då kunna få jobb som nyexaminerad? Vet inte riktigt hur jag ska reagera på det här :-( Ännu en praktik nästa? Letar upp intressanta praktiker men tydligen måste man även ha arbetslivserfarenhet för att få en praktik helst minimum 1-2 år. Nu är jag frustrerad. . . Finns det någon som vet hur ska man få jobb som relativt nyexaminerad?

Finally, today is the day.

Idag ska det äntligen bli av.
Var länge sedan sist.
Har glömt den härliga känslan.
Snart snart!

________________________
Update: Det blev inte av, men snart ska jag ta mig i kragen. Det måste bara bli lite varmare först.

Längtan.

Ibland är längtan större, ibland är längtan mindre. Idag är längtan stor det brinner i bröstet. Det finns mycket att längta efter några saker som inom snar framtid kommer att ske och några saker kommer att dröja.

* Vissa saker som väskan jag längtat efter kommer att vara min i framtiden - när jag förtjänat den. * Ett jobb jag trivs med kommer jag att ha inom snar framtid - måste jag i alla fall tro.
* Vännerna jag saknar kommer jag att träffa - förr eller senare.
* Sommaren kommer snart, solen kommer att skina och jag får ligga och njuta i parken.

Lycka och det längtar jag efter, idag är en dag då det känns långt borta. Längtan är för stor. Det gör ont!

Gårdagens våffeldag blev lyckad.

Tack älskling våfflorna igår blev super goda, mums.

Inte bara av artighet på det brittiska sättet.

"Schatzlein, how are you? Haven't seen you in a long time. how have you been?" Han lutar sig fram och ger mig en puss på först höger kind sedan vänster kind. Många frågor jag vet inte vad jag ska svara och hinner inte innan han fortsätter "You have to come by some day for a chat! Are you meeting Rockbarbie?" svar på hans frågor ställer några tillbaka. Han ler, verkar uppriktigt glad över att träffa mig inte bara av artighet på det brittiska sättet som han brukar. Han ger mig en kram trycker mig tätt intill, min föredetta chef som jag tycker om som person men som inte är den bästa chefen.

Våffeldagen idag

"Vad ska vi äta idag?" han suckar, pustar och frustar. Jag fortsätter "Varför måste jag alltid komma på något? men okey, våfflor?" han slutar pusta, frusta och sucka ställer sig upp och går mot köket. Jag tar det som ett ja till våfflorna. Har haft ett sug efter våfflor idag eftersom våffeldagen är i mars så tänkte jag att vi får fira våffeldagen idag redan. Dels för att jag inte kan vänta och dels för att vi kommer att glömma den rätta dagen. Underbar dag idag igen, solen skiner och fåglarna kvittrar.

Düsseldorf by night

Medienhafen.


Apollotheater.


Rheinturm.

Modern konst längs Rheinpromenade även kallat klotter.

Kan inget annat än att gilla det.

En kväll jag inte kommer ihåg mycket från.

Jag skulle bara dricka cola den kvällen. "Vi tar bara en Sambuca för sällskapets skull" Kangoo och min kära x-mitbewohnerin insisterar och jag går med på det. Den ena Sambucan ledde till flertalet ytterligare Sambucas (jag är helt oskyldig till dem, har inte beställt en enda. . . Ingen jag berättar för tror mig, undrar varför, heheh). Efter den kvällen har jag inte vågat dricka Sambuca mer. Har inget minne av att den här bilden tagits. Kul överraskning när jag tittade i kameran dagen efter, bitarna börjar falla på plats ;-)

Klick och ciggen trillar ner.

Solen skiner och det var varmt. Rheinpromenade är full av folk, alla med ett leende på läpparna. Han skrattade åt min trippel-grande-low-fat cappuccino. "Fast jag tycker om kvinnor som vet vad de vill ha" jag skrattar "Jag vet hur jag vill ha mitt kaffe men det är mycket jag inte vet" hans tur att skratta. Ett hjärtligt skratt. Det går inte att tycka illa om honom fast han ibland får en att klättra på väggarna av frustration. Vi känner varandra bra och kommer riktigt bra överens. Vi går och går skrattar och pratar. Försöker förstå oss på cigarettmaskinen, hans körkort funkar inte som åldersverifikation. Vi skrattar det var mycket länge sedan han var minderårig, mitt kontokort får lösa problemet. Klick och ciggen trillar ner. Vi går till den gamla kyrkogården, han peppar mig att fortsätta sträva efter mina mål och jag honom. Båda har svåruppnåeliga mål men vi ska både klara dem. Gäller bara att peppa varandra. Han lägger armen om mig "Vi är bäst det vet du va?" jag ler och tänder hans cigg och sedan min. Klockan är snart fyra och vi skyndar till konstmuseet där vi ska träffa Japanskan (hans matpartner: han lagar mat och efteråt har de sex. Jag vill inte veta mer.). Utställningen vi ska se heter "Black men & white women" ska tydligen vara intressanta fotografier. Japanskan är sen och vi sätter oss och njuter av solen. Tanten bredvid oss tycker att han är en charmig ung man. Jag skrattar, inte är han ung längre. Han erkänner att han är rädd att det bara ska vara fotografier på nakna män och att de män som ser på utställningen kommer att stöta på honom. Jag har svårt att tro det men lovar att hålla männen borta från honom om de skulle få för sig att ta honom på rumpan eller fråga ut honom på dejt. Utställningen var bra han som i vanliga fall är relativt svår att genera och få tyst på var emellanåt riktigt generad. "Tjejer blir ni lika tända när ni ser dessa bilder som jag skulle blivit om det vore kvinnor?" Japanskan och jag ser på varandra "Nej, tyvärr inte. . .". Vi ser klart på utställningen. Det har vart en underbar dag. Düsseldorf är vackert och livet är verkligen underbart ibland. Han säger att han inte längre ska laga fläskfilé till middag, han kommer att ha för starka associationer till vissa fotografier då. Vi skrattar, kramas och skiljs åt. Njuter av promenaden hem fast fötterna gör ont av all promenad på mina höga klackar.